Surrogatmamman Shelly gav oss våra barn

I mer än 20 år var han övertygad om att han aldrig skulle bli pappa. Det var hans stora sorg i livet. Men han fortsatte nära en innersta längtan och till sist blev den sann.

Tidigt i livet visste han att han ville pappa.

Så småningom insåg han att det dessvärre var en omöjlighet. Det skulle inte bli ett traditionellt familjeliv med mamma, pappa, barn för hans del.

– Att jag var homosexuell var för mig en stor sorg, just på grund av att jag trodde att jag skulle förbli barnlös, minns Erik-André sina tankar i början av 90-talet.

Adoption låg förstås närmast till hands, men i början av 2000-talet var det ännu svårt för ett gaypar att adoptera.

Istället kom lösningen från ett oväntat håll – ett bekant homosexuellt par berättade att de skulle bli pappor med hjälp av en surrogatmamma i USA.

Och så blev det. De kom i kontakt med surrogatmamman Shelly och hennes familj i USA och glömde snabbt alla tvivel de haft inför processen.

Det var en resa full av grubbel, oro och himlastormande lycka.

– August och Johannes fyller sju år i höst och firar nu sitt första sommarlov. Att vara pappa är det absolut största som har hänt i mitt liv.

Läs hela artikeln här: svenska.yle.fi