Surrogatmödraskap blir vanligare än adoption

Surrogatmödraskap, att bära ett barn åt någon annan, är inte tillåtet inom den svenska sjukvården. Samtidigt åker allt fler svenskar utomlands för att förverkliga drömmen om ett barn. Branschen tror nu att antalet barn som föds av surrogatmödrar i år (2018) blir fler än antalet internationella adoptioner.

– Vi hade bortåt 100 barn förra året. Och prognosen nu, vi har ju förväntade födelsetidpunkter, gör att jag tror att vi hamnar på 150-180 barn detta året. Det kommer troligtvis att vara mer än antalet adoptioner, säger Staffan Sörenson, jurist med inriktning på bland annat surrogatarrangemang och delägare i den svenska agenturen Nordic surrogacy.

Till en början förknippades surrogat främst med fattiga länder i Asien. Men motståndet har växt, land efter land har stängt ner möjligheten för utländska medborgare. Och nu har branschen flyttat vidare – bland annat till länder som Georgien, Ukraina, Ryssland och USA.

Den svenska agenturen Nordic surrogacy var först i Sverige med att förmedla surrogattjänster till utlandet. De upplever att opinionen i Sverige har svängt.

– Vi ser att det finns ett ökande intresse och nyfikenhet. Från att det tidigare avfärdades direkt så har faktiskt de flesta som jag träffar i alla fall blivit mer upplysta, säger Eduardo Afonso, vd för Nordic surrogacy.

Anna Kullendorff från organisationen Ja till surrogat är en av dem som fått sina barn med hjälp av surrogatmödrar utomlands. Hon tror att fler skulle välja att göra det här hemma, om det var möjligt.

– Jag skulle ju helst sett att det skulle varit möjligt att göra det i Sverige där det hade varit tydligt reglerat i lag vad som gäller, innan någon går in i det här.

– Det de utsätter sig för, det är en otrolig risk, inte bara graviditetsmässigt utan de gör det helt oreglerat. Ingen i familjen, paren, föräldrarna eller den här kvinnan är skyddad av någon lagstiftning. Men man väljer att göra det för att man vill hjälpa någon att kunna bilda en familj.

Läs hela artikeln på SVT här