Sabina Dufberg: Vi fick barn genom en surrogatmamma

Bild tagen från instagram @sabinadufberg

Sabina Dufberg har sedan tonåren vetat att hon inte kan få egna barn. När hon träffade Anders väcktes en längtan efter att bilda familj till liv. De valde att anlita en surrogatmamma i Indien och nu är paret överlyckliga föräldrar till tvillingarna Selina och Nicholas.

För tre år sedan träffade Sabina Dufberg sitt livs stora kärlek, Anders Gåhlin. Båda hade hunnit fylla 37, var beresta och hade framgångsrika karriärer, hon som egenföretagare inom hälsa och idrott, han som varumärkesbyggare. Livet var på topp.

Förutom det här med barn. Anders hade inga. Och Sabina kunde inte få några. Redan som tonåring hade hon nämligen fått veta att hon aldrig skulle kunna bli biologisk mamma. Med tiden lärde hon sig att acceptera det, även om hon stundtals tyckte att det kändes tungt. Men nu kom allt upp till ytan igen. Hon ville bilda familj, men visste inte hur det skulle gå till.

För gamla för att adoptera
– Vi insåg att adoption skulle bli svårt. Vi närmade oss 40 och adoptionsprocessen är lång och komplicerad. Risken var stor att när vi väl var utredda skulle vi ha hunnit bli för gamla, säger Sabina och tittar på Anders, som nickar instämmande.

I den här vevan hade bekanta till Sabina just fått ett barn som hade fötts av en surrogatmamma i Indien – och de var väldigt positiva.

Paret började undersöka möjligheterna. Det är förbjudet i Sverige, men är tillåtet i bland annat USA och Indien. Valet föll på en av de mest välrenommerade klinikerna i Indien, Rotunda i Mumbai.

Efter att ha ordnat med all dokumentation reste de dit.

Träffade surrogatmamman
Väl på plats blev Sabina och Anders övertygade om att de ville försöka. Kliniken gjorde ett professionellt intryck och kunde erbjuda indiska donatorsägg. De hade kunnat försöka med Sabinas egna ägg, men av hälsoskäl valde hon att avstå. Spermierna är Anders.

I Mumbai fick de som hastigast träffa den utsedda surrogatmamman Anita. Hon var i 25-årsåldern, tvåbarnsmamma och gift, vilket är kraven för att bli surrogatmamma. För att minska den känslomässiga kopplingen till barnet hon bär krävs det dessutom att äggen kommer från en annan kvinna. Hon är alltså biologisk, men inte genetisk mamma till barnet.

Avtalet skrevs på av respektive parter och sedan var mötet över, säger Sabina och tillägger att det kändes betryggande att veta att kvinnorna inte får bära någon annans barn mer än två gånger. Och de tas väl om hand under hela graviditeten och efter förlossningen.

Efter ett par intensiva veckor i Mumbai reste de hem igen. Nu började väntan på att få veta om surrogatmamman blivit gravid. Fem ägg sattes in, så chansen för befruktning var relativt stor. När beskedet om graviditeten kom blev Sabina och Anders försiktigt förväntansfulla.

Dubbel lycka med tvillingar
I mitten av graviditeten fick de veta att surrogatmamman väntade tvillingar.

– Det kändes väldigt roligt och speciellt. På ett sätt dubbel lycka! Men vårt enda fokus var att allt skulle gå bra, säger Sabina.

Så gick månaderna och i mitten av juni 2014 blev det äntligen dags att resa till Mumbai för att hämta de efterlängtade barnen.

Klockan tio på kvällen, tisdagen den 22 juli, fick de beskedet att Anita skulle förlösas med kejsarsnitt följande morgon.

Moderskänslorna vällde fram
Efter någon timme ropades Anitas namn ut i en högtalare och två sjuksystrar kom ut med barnen, som var inlindade i mjukt tyg. Sabina och Anders fick var sitt barn i famnen. Efter det minns de inte mycket. De hamnade i en bubbla av lycka.

– Det var som en nyförälskelse, vi var helt uppslukade av barnen!

Läs hela artikeln här på allas.se