Linnea födde sin brors och svägerskas barn

Linnea Häggmark födde barn åt sin bror och hans fru. Hon vill att frivilligt surrogat utan ekonomisk ersättning blir tillåten i Sverige. Men forskare varnar för att en uppluckring av lagen kan leda till pengar under bordet.

Det började med att Linnea Häggmarks svägerska fick cancer och sedan besked att hon troligtvis aldrig skulle kunna genomgå en graviditet utan att riskera att sjukdomen skulle förvärras.

I det tysta började Linnea Häggmark, som redan hade två barn, fundera på vad det skulle innebära att föda någon annans barn. Hon tog del av information hon hittade från olika amerikanska och kanadensiska stödgrupper för både kommersiellt och altruistiskt surrogatmödraskap.

Linnea Häggmark landade i att hon inte var redo för ett altruistiskt surrogatmoderskap, det vill säga frivilligt.

I dag är det förbjudet att arrangera surrogatmödraskap i Sverige. EU-parlamentet har också fördömt alla former av surrogatarrangemang och liknar det med människohandel där kvinnor blir utnyttjade.

Svensk lag säger dock inget om att arrangera surrogatmödraskap i utlandet.

Linnea Häggmark, brodern och svägerskan vände sig till en fertilitetsklinik i Georgien. Med hjälp av äggdonator gjordes ett embryo som sattes in i Linnea Häggmark efter hon genomgått hormonbehandlingar.

Anna Arvidsson, forskare vid Uppsala universitet och som nyligen har skrivit en avhandling om surrogatmödraskap, ser att det altruistiska också kan medföra risker.

– Det är komplext, det är inte svart eller vitt. Det finns argument som säger att om vi inte skulle tillåta altruistiskt surrogatmödraskap så skulle vi inte ta hänsyn till kvinnors självbestämmande över sin egen kropp. Å andra sidan kan det finnas en risk med att tillåta eftersom det kan bli kommersiellt och att det blir pengar under bordet.

Läs hela artikeln här på dn.se