Andersson lämnar regnbågsbarnen rättslösa

Värdgraviditeter utomlands har inneburit att en helt ny generation samkönade par haft möjlighet att bilda familj. Men tyvärr är rättsosäkerheten stor när det kommer till dessa barn, som i praktiken har samma rättigheter som papperslösa, skriver Barbro Westerholm, Robert Hannah och Carl Otto Engberg (L).

De senaste decennierna har hbtqi-personer fått många rättigheter som tidigare generationer bara kunde drömma om. En av dessa är möjligheten att bilda familj. I dag kommer fler barn till Sverige med hjälp av värdmödraskap utomlands än via adoption. Värdgraviditeter utomlands har inneburit att en helt ny generation samkönade par haft möjlighet att bilda familj. Dessa barn är bland de mest önskade barnen i det svenska samhället.

Men tyvärr är rättsosäkerheten stor när det kommer till dessa barns rättigheter. Barnen har i praktiken enbart samma rättigheter som papperslösa. Det är skälet till att Högsta domstolen fällde den svenska lagen i juni 2019. Istället för svensk lag tillämpade domstolen rätten till privatliv i Europakonventionen och Barnkonventionen för att besluta till barnets fördel och erkänna föräldraskapet. I beslutet framgår det att barnet i fråga har rätt till en vårdnadshavare och att Sverige behöver se över rättsläget på området eftersom barn har ett intresse av att skyndsamt få sina rättsliga föräldrar fastställda.

Läs hela artikeln på Expressen.se